papertigers

Den här låten är med i "Scrubs" och det är verkligen en sådan där låt som ska vara med i scenen när man vaknar. Ni vet, solen genom fönstret, man rullar runt i sängen och slår på radion och bam! den här låten börjar (i "Scrubs" använder dem den på morgonen, när JD precis kommit till jobbet). Så nu har jag lagt upp den på szhare så det är bara att trycka på länken och ladda ned den. Gör det. Jag gillar att det första ordet är "rollercoasters" som en hel mening, slut efter det ordet liksom.

04 good time leroy scrubs.mp3

Jag lämnade Örebro because I don't love you i torsdags. Nu ska jag gå igenom min resa.

Tågresa nummer ett: Den var helt fantastisk, jag lyssnade igenom kategorin "random songs" på min mp3 och körde nostalgitripp. Hade sällskap av fem hundar i min vagn vilket var lite panik i början men de var så totalt ointresserade av allt som hände runt omkring dem att jag kunde slappna av.

Katrin Himmler: Jag mötte upp pappa efter jag kommit fram och vi gick och såg föreläsningen av Katrin Himmler som var helt galet intressant. Efter att hon pratat klart kunde publiken ställa frågor vilket var ganska kul, inte minst för allas extrema behov av att visa exakt hur mycket de visste innan de ställde själva frågan. Hörni, de flesta som ungefär vet att Förintelsen ägde rum och att Anne Frank gömde sig i ett gårdshus går liksom inte på en föreläsning av Katrin Himmler okej? Vi vet att vi vet mycket, det räcker.

Anne: Efter detta åkte jag till Anne. Nu ska jag förklara vem Anne är, för när folk frågar brukar jag bara säga att hon är en vän till familjen vilket hon är, men hon är så himla mycket mer än så. Förutom mina föräldrar och min syster är hon min bästa vän. Man kan säga allt till Anne. Hon är väldigt rolig och easy-going och förnuftig. Det här är Anne:


Annes lägenhet: En annan sak jag pratar mycket om är Annes lägenhet. Den är hur fin som helst. Nu är jag inte så himla bra på att ta bilder vilket är dels pga. att jag inte är så himla bra på att ta bilder och dels pga. att jag har en kamera som har sett bättre dagar, och det är synd för jag kan liksom inte göra den här lilla fantastiska lägenheten rättvisa, men här är den iallafall, i ordningen kök, litet rum med soffa och TV, stora rummet som tjänstgör som vardagsrum/sovrum och hall:


För övrigt badade jag i badkar för första gången på sex år. Har inte badat badkar sedan vi flyttade från Malmgatan tolv. Det var nice.

Unga män i Stockholm: Jag såg sex mycket snygga guys i Stockholm, och en av dem såg ut som mina absoluta dreamboy, det var helt scary. Han hade det svarta lockiga håret, de bruna stora ögonen, de bruna manchesterbyxorna och Fjällräven ryggsäcken. Herregud jag är så himla Ivar-fierad, det är helt tragiskt. På "Forum för levande historia" jobbade en skitsnygg kille med hatt och ni vet stilen. Det var nice.

Dag nummer ett: Den dagen spenderade jag ensam på det bra sättet ensam. Jag tog bussen upp på stan, gick till Akademibokhandeln, Pocketshop och Bengans och inhandlade:

Den sista skivan är det bästa jag har hört på mycket länge. Jag kan inte sluta lyssna. Anledningen till att jag inte köpte den förra året var för att den var så himla hypad då och när något är sådär hypat kan det liksom inte bli min skiva. Så jag väntade och nu är den så min skiva. På Pocketshop hamnade jag i en diskussion om the brilliance of Hunter S. Thompson (om ni inte vet vem det är hånar jag er i det tysta medan jag leende berättar att han skrev "Fear and loathing in Las Vegas", en bok man bara ska ha läst punkt slut) med expediten. Det var mysigt. Efter att dessa platser ruinerat mig gick jag genom stan till Gamla stan till Södermalm och lyssnade på soundtracket till "Scrubs" och Those Dancing Days. Det var skönt. Jag gick till Lisa Larsson och hittade världens snyggaste väska men den kostade tvåhundrafemtio kronor vilket kändes dyrt och för mycket men då kom Lisa Larsson fram och frågade "tyckte du om den väskan?" och jag sade "ja, det är min stora sorg att jag inte har råd att köpa den" och hon inspekterade den och sade att det är jättebra skinn och allting "men om du ger mig en bra anledning så får du den för femtio kronor billigare" och jag svarade "jag kommer från Örebro och den staden måste spicas upp lite och bli lite snyggare" och hon tyckte att det var en bra anledning så jag fick den för tvåhundra kronor istället. Sedan åt jag på Primo och på kvällen såg jag och Anne på "Linas kvällsbok" och jag skrev om min dröm på min blogg.

Dag nummer två: Jag, Anne och Annes dotter som är hur rolig och trevlig som helst promenerade omkring på Södermalm, åt på Primo och fikade. Sedan tog jag mitt pick och pack och åkte hem.

Tågresa nummer två: Jag satt den här gången i barnvagnen (eller barn-vagnen? Nej, familjevagnen heter det ju!) och alla barn skrek men det gjorde ingenting för jag hade mina stora hörlurar och såg således bara barn skrika men hörde ingenting av det. Jag lyssnade enbart på The Knife och halvsov och halvdrömde om lite underliga saker. Sedan var jag hemma i snöigt hurvalicious Örebro och där var min korta men bra Stockholmsresa över.

Grattis till världens längsta blogginlägg Julia!